Från kakafoni till solistisk skönsång

Nättidningen Epoch Times, som jag bloggar åt beskriver sig själv såhär: ”Epoch Times är en av världens största webbtidningar med cirka 300 miljoner läsare på drygt 20 språk.  Vi skriver om mänskliga rättigheter, framförallt med fokus på Kina eftersom vår tidning startade som en kinesisk tidning ämnad att bryta igenom censuren i Kina. Vi står för sanning, hopp och medmänsklighet.”

Ledord jag själv även gärna skriver under på.

Vill ni läsa om mina tankar kring fågelsång och få tips på lätta fågelramsor så läs mitt senaste blogginlägg ”Från kakafoni till solistisk skönsång”.  Ut å njut av vårens konserter!

Öppet hav och trumpetande svanar

Sångsvan.                                                                                                                       Foto: Ritu Andersson

Nu ramlar de in, olika fågelarter, en efter en, första sångsvanen, tofsvipan, första havstruten, första bergfinken, och första snösparven. Ja, listan kan göras lång över fåglar som äntligen är här.

Mer om svanar, kan du läsa i nättidningen Epoch Times fågelblogg.

Veckan fågel – tofsvipa

Tofsvipa vid Degernäs, Umeå.                                                                                             Foto: Ritu Andersson

Tofsvipa – ett av våra tidiga vårtecken.

Degernässlätten i Umeå vimlar av nyanlända vårfåglar! Tofsvipan är en av dem som nyligen anlänt. Det är en vadare som hör till dem som flyttar dagtid och en av de allra första vadarfåglarna som kommer till Västerbotten om våren. Oftast kommer den lite för tidigt och råkar nästan alltid ut för ett bistert väderomslag med kraftig snö/hagel eller storm. Något som för mig alltid pressar mitt ömmande fågelhjärta. Stackars de där smala benen, hoppas fötterna klarar att inte fryser fast, brukar jag tänka.

En tydligt spretande nacktofs

Tofsvipan är en av Sveriges vanligare fåglar och den har verkligen ett karaktäristiskt utseende, med sin kontrastrika teckning i blå/svart och vitt och en tydligt spretande tofs i nacken. I flykten syns dess breda, trubbiga vingar väl. Könen är lika och även ungfåglar har en liknande fjäderdräkt. Benen upplevs ganska långa och smala. I storlek kan tofsvipan jämföras med en kaja fast med längre ben.

Tofsvipan är helt enkelt en fågel som de flesta lägger märke till där ute på åkern, antingen på grund av dess läte, utseende eller häftiga flygförmåga, både från bilen eller när man passerar till fots/cykel.

Vårfåglarna är äntligen här, för mer inspiration besök Västerbottens ornitologiska förenings hemsida eller kontakta några av dem.

Kärt barn har många namn

Tofsvipan har ett flertal svenska dialektala namn. På olika håll i Sverige kallas tofsvipan ibland för tivitta. I Västergötland har den kallats bälghandske och på Gotland förekommer bläcka, vilket kan härledas från det fornnordiska blakkr med betydelsen svartaktig.

Kuriosa

I Västergötland säger man att lägger vipan sina ägg högt, får man en våt vår och sommar. Enligt svensk folktro, påstås det  att om man förvarar ett viphjärta i vänstra skon när man spelar om pengar, vinner man alltid (i Sörmland). En annan uppfattning var att om man i ett vipbo hittar en sten med många färger, blir man osynlig när man bär den stenen på sig.

Fakta: Tofsvipa (Vanellus vanellus)

• Förekomst: På åkrar, sankmarker, betesmarker och myrar över hela landet. över hela landet, även om fågeln är ovanligare i Norrlands inland. Globalt sträcker sig den över hela norden österut mot Rysslands , samt de nordliga delar av Europa.  Övervintrar gör den dels i västra och södra Europa.
• Häckar:  I stort sett i hela landet.
• Boet: Består av en grop eller en bale i en tuva.
• Läte: Väldigt karaktäristiskt – nasalt och flöjtlikt – diuvitt-vit-vitt-diuuvitt.
• Föda: Tofsvipan lever av ryggradslösa djur (Insekter, vegetabilier, sniglar och maskar) och tack vare dess goda hörsel och mörkerseende kan den vara aktiv också på natten.
• Äggläggning: Lägger sina ägg i april.
• Äggen: Oftast fyra ägg, päronformade och svartfläckiga mot en
• Ruvningen Honan står till största delen för ruvningen, men båda könen ruvar och den varar i cirka 29 dygn.
• Flygfärdiga ungar: Ungarna är så kallade borymmare, det vill säga att de själva söker sin föda redan som mycket små. Först efter 33-35 dygn anses de vara flygfärdiga.Varför skynda långsamt, tycks vara artens paroll?

Källa: fågel.se

Fågelblogg i Epoch Times berättar om Pärlugglan

Nu ropar herr Uggla till sin hona

Pärluggla.                                                                                                                                Foto: Ritu Andersson

Mars månad är månaden då kärleken spirar för de flesta djur, likaså för fåglarna.  Efter att solen gått ner kan man i skogarna höra en och en annan uggla locka på sin hona. Ett avlägset uggle-liknande po-på-på-på-på-på, strax efter skymning, är för vissa spännande och för andra till och med lite småläskigt.

Mer om detta kan ni läsa i nättidningen Epoch Times.

Fågelblogg på Epoch times

Hjälp fåglarna att sätta bo.

Blåmes.                                                                                                                                   Foto: Ritu Andersson

Mitt andra blogginlägg för tidningen Epoch Times handlar framför allt om blåmesen. Det kan ni läsa här.

Epoch Times fågelblogg – ny för i år

Grönsiskor vid vinterfågelmatning.                                                                             Foto: Ritu Andersson

Som jag tidigare berättat så har jag inlett ett samarbete med nättidningen Epoch times. Mitt första blogginlägg handlar om en vinterfågelskådaratävling som Västerbottens Ornitologiska förening årligen anordnar. Innlägget kan läsas här:

 

Nytt samarbete på gång

Redo för nya blogg- och fotoupdrag. Foto: Sophie Bäckström

Så är det bestämt att jag i år kommer att blogga för nättidningen Epoch Times. Temat blir fåglar och fågelskådning kring Västerbottenkusten. Det känns jättekul att förmedla mina tankar kring en hobby som jag ägnat mig åt sen mina tidiga tonår.

Uppföljning: Årets Västerbottning – ur ett fågelperspektiv

 

Havsörn. Foto: Ritu Andersson

Inlägget ”Årets Västerbottning ur ett fågelperspektiv” följs nu upp med de tre nominerade kandidaterna och tillika vem som blev vinnaren.

De tre nominerade är:

• Storspov – För att den kan ses över hela vårt län och känns igen på sitt karaktäristiska läte av många..
• Vitryggig hackspett – För att den är en hackspett som är rödlistad, hotad, men som blivit lite vanligare i vårt län tack vare en trolig inflyttning från Finland.
• Havsörn – För att den är en imponerande fågel på många sätt och en art som också ökat i antal här i länet.

Vinnare blev Havsörn! Som fick flest röster och med motiveringen att den ”Är en sån otroligt häftig fågel att se.”

 

Årets Västerbottning – Ur ett fågelperspektiv

Storspov. Foto: Ritu Andersson

Västerbottens Kuriren (VK) har utsett Årets Västerbottning sedan 1984. Den förste vinnaren blev kyrkoherden Rolf Nyberg för att ha arrangerat hjälp till Polen. Åsa Norin vann i fjol för sitt engagemang Vän i Umeå som sammanför umeåbor med nyanlända flyktingar.

Nu är det dags att nominera nya kandidater. Det jag funderar över är vilken fågelart som skulle kunna bli årets Västerbottning och vilka kriterier man ska lyfta fram som premierande? Kanske är det vår landskapsfågel, storspoven som är den ständiga kandidaten, eller finns det fler som kan få den ärofyllda titeln?

Långväga gäst?

Lång och trogen tjänst? – Storspov?

Mest framgångsrik häckningssäsong?

Var med och nominera kandidater, vet ja’!

Ny samarbetspartner

Så kul att samarbeta med Norrbyskärs museum. Blir glad när mina bilder hamnar i en större kontext och får en mening.